Jag skuttar av glädje här hemma. Går och plockar med allt. När vi hade nedräkning till BF så förstod man att man var nära, nu är vi så nära att Juni snart bor hos oss. Jag vill ha allt på sin plats och jag har redan planerat att morgondagen ska bestå av dammsugning och mera plock. Även en hel del vila. Får ju inte förbränna för mycket energi, bättre att samla krafter än att göra sig av med dom, så de får inte bli någon överdriven städning. Bara lite så där lätt. Så att de åtminstone är skönt att komma hem till ett fint hem efter vistelsen på BB. Man vill ju att lillan ska känna sig hemma när hon för första gången får komma in till sitt hem, utanför magen. Innan så satt jag bara på häcken, väntade och vilade. Nu börjar jag nästan känna mig stressad! Måste hinna med allt innan hon kommer! Så ikväll har jag bäddat rent i hennes säng så de är gjort. Tog fram babygymmet ur förpackningen så den kan "veckla ut" sig, inte för att den kommer användas de första dagarna, men kan ändå va skönt att börja förbereda. Packa även upp min fina amningskudde ur förpackningen och babysittern har fått hoppa ur sin kartong också. Nu syns de bara mer och mer att lillan är här snart, när som helst. Hon är så välkommen.
Mina förvärkar är hemska ikväll. Ryggvärken hugger till i samband med förvärkarna. Men de är fortfarande oregelbundna. Förmodligen är de så kraftiga för att hinnsvepningen gjort lite nytta, men än har den inte gjort tillräckligt med nytta. Men jag har hoppet uppe. Att de gör ont gör inget. Efter så här många veckor så är man van. Undrar om jag kommer vara mer smärttålig under förlossningen för att jag har härdat kroppen så pass länge nu? Inte för att jag tror att de handlar om samma smärta, för ont lär de ju göra. Babben Larsson uttrycker sig att en förlossning är ungefär som att klämma ut en soffgrupp. Så de är vad jag har ställt in mig på. Nu ska jag mysa i soffan.
0 kommentarer:
Skicka en kommentar